top of page

Att hushålla för sig själv

  • Skribentens bild: Helena Moen
    Helena Moen
  • 8 dec. 2016
  • 2 min läsning

I långa tider var det det enda självklara. Att odla själv, samla till sig själv och att föda upp egna djur om man kunde. Idag är det nästan otänkbart. Särskilt om man vill hävda att det är modernt och inte som förr i tiden. Men vad är modernt egentligen, om inte det som händer just nu? Om det inte är att leva just precis nu, vad är det då att vara modern?

Jag flyttade till mitt hus med de tankarna. De ledde till att jag blev någon sorts kändis på området, trots att jag knappt kan någonting om det. Jag bara gör, det jag kan och det jag inte kan. Jag och Carina, #vågavägrahandlahelatiden startade Skelleftebygdens Självhushållningsnätverk Ek. För. för vi ville driva EU-projekt och utbilda folk. Vi fick inga pengar, eftersom det i princip var omöjligt att få leader-pengar till egna projekt. Men vi samlade folk. På facebook och utanför. Vi bjöd på mat, föreläsningar och workshops.

Idag har vi en ny ordförande. En duktig och drivande sådan. Vi har startat upp en självhushållarmarknad och arbetsdagar där man får hjälp och där man får hjälpa. Vi växer hela tiden och vi kan köpa mer saker som vi alla behöver. Vi självhushåller alltså, men tillsammans. Idag. Modern tid.

Det saknas liksom förebilder. Folk som är och folk som gör. Här och nu. Så då får jag vara en sån, jag som inte kan egentligen. Jag som bara vågar. Jag får berätta om lyckliga gräsmattekaniner, anarkisthöns i trailortrash-park och schampolösa duschar, för de andra som lever som jag berättar just nu inte.

Jag vet hur man hittar nya förebilder, gratis potatisutsäde och yllefibrer som håller en livstid, så det går, men inte som du tror. Vad du än har trott och räknat ut så stämmer det inte.

Men det är möjligt ändå!

Kommentarer


Utvalda inlägg
Titta in snart igen
När inlägg har publicerats hittar du dem här.
Senaste inlägg
Arkiv
Sök efter taggar
Följ oss
  • Facebook Basic Square
  • Twitter Basic Square
  • Google+ Basic Square

© 2017 av Helena Moen

bottom of page