Seeegt...
- Helena Moen
- 14 aug. 2017
- 1 min läsning
Alltså sådana här dagar. Som att allt går i slow motion och ändå för fort. Platsbankens app uppdaterar lååååååångsamt. Bloggen laggar. Tillochmed telefonens signaler verkar sega sig fram ton för ton. Arbetslös imorgon. Arbetssökande. Stämpla? Jobba extra? När börjar skolorna och förskolorna? Var behövs jag? Var klarar jag av att vara? Hemtjänsten? Lååångsamt, svettigt, men samtidigt kallt.
Hemma kväver våtarven rovorna och hjortronen ramlar ner själva. Morgonfukten ligger tung och hotar tomaterna med mögel innan de rodnar. Jag står paralyserad och uppdaterar inkorgen. Varje avslag ska följas upp, noga. Om jan kunde få ro att se någon serie istället, så kanske tiden går och man kan glömma alla måsten och borden en stund? Skjuta stressen längre fram, längre in..
Är det såhär folk gör? Går runt och suckar och kan inte ta sig för något, ser på serier för att få värdefull tid att gå? Tråkigt isåfall. Slösaktigt. Slösaktigt av mig. Slösaktigt av oss.
Det är dags för något omvälvande att hända i mitt liv, helt klart!

Comentarios