top of page

Nymåne

  • Skribentens bild: Helena Moen
    Helena Moen
  • 19 dec. 2017
  • 1 min läsning

Första advent var det fullmåne. En stor och ståtlig sådan. Den reste sog som en gul navelina-apelsin utan nejlikor och den bleknade sedan till ett klart silverklot som lyste upp snön när jag följde den upptrampade snöstigen till djuren. Men idag lyser ingen måne. För månen är helt ny och natten är helt svart. Snart kommer midvintern, midsommarens motsats, då det vänder.

När man inte bor i staden, som är norm, så bor man helt enkelt utanför normen. Andra saker blir mycket mer viktiga på helt andra sätt och av helt andra anledningar. Det blir svårt att både berätta och förstå. Kort och enkelt kan jag förklara det med att jag saknar månen, i alla dess faser i stan. Jag vill att månen ska påverka mig. Att mörkret ska flytta in i mitt bröst.

Utan det djupaste mörker kan du inte hitta ljus. Ögonen dras till gnistrande stjärnor, ljuspunkter. Det kommer en tid när ljuset är överallt och jag aldrig får sova.

Jag behöver vila nu. I kylan, snön, mörkret.

Comentarios


Utvalda inlägg
Titta in snart igen
När inlägg har publicerats hittar du dem här.
Senaste inlägg
Arkiv
Sök efter taggar
Följ oss
  • Facebook Basic Square
  • Twitter Basic Square
  • Google+ Basic Square

© 2017 av Helena Moen

bottom of page