Mitt emellan chili och tomat
- Helena Moen
- 19 jan. 2018
- 1 min läsning
Det är fröodlingstid i tomtebolyckan. Det är en härlig tid av drömmar. Jag har satt all chili, och lite för mycket.. Jag hade otur i fjol. Men jag har bara satt så många plantor jag behöver iallafall. Klapp på huvudet. Nästa steg är experiment på fröodling i snön och tomaterna. Jag satte dem för sent i fjol.
Nytt för iår är min nya bevattningsanläggning. Jag använder ju vanliga lysrör, men jag fick en ny pump med små slangar av Max i julklapp som ska få pumpa ut vatten till alla odlingar nedanför varmaste fönstret. Kvar från i fjol finns också en trädtomat och en jamaican bell som har velat överleva vintern hos mig.
I mellandagarna städade jag skafferiet där jag förvarar all mat jag har gjort själv. Jag konstaterade att jag har sylt till förbannelse och att jag inte dricker så mycket vin som man skulle kunna tro. Jag har även för mycket svamp. Ett kärt besvär. Men jag behöver odla mer kål. Torkad kål saknas helt, jag har lite zuccini, lite spenat och en del målla och lök, men ingen kål kvar. Bönor och ärtor skulle jag kunna ha mer av, och kanske även frysa en del. Frysta ärtor är faktiskt riktigt gott.
Där har jag grunden. Det som ska få bestämma vilka frön jag ska köpa. Man ska inte köpa för mycket frön, men heller inte för lite. Det är en viktig balans. Jag måste ha tid att hägna in också, så jag inte får djur fulla kökslandet som så många gånger förut.
Det är en balans.

Comments