Att vara en offentlig person
- Helena Moen
- 23 jan. 2018
- 1 min läsning
I valrörelsen 2018 kommer massor av politiker att leva under ett ständigt hot. Ett hot mot liv och person, ett hot mot familj och vänner. Det är så det har blivit att vara politiker. Man lever under hot. Förutom dessa hotelser är man som politiker en offentlig person. Det betyder att folk förväntar sig att de ska få ha åsikter om hur politiker lever och beter sig till exempel. Folk tycker att han har ett samhälleligt ansvar, i allt man gör.
Detta ansvar och denna hotbild är olika beroende på vilken plats du bor på. I en stor stad kan du gömma dig bland alla människor. Du kommer antagligen ha väldigt många ytliga bekanta. Om du bor ensam långt ute i skogen kommer du aldrig kunna gömma dig eller ditt hus. Alla hittar dig, men de som bor på vägen till dig har koll på varenda liv som passerar. Du har färre vänner, men de du har ställer verkligen upp och står på din sida även om du skulle ha fel.
Jag har inte blivit hotad till livet, men jag har kollegor som blivit det. Däremot har jag stor erfarenhet av den där känslan att jag har ögonen på mig. Att jag har större ansvar än andra att bete mig på ett socialt hållbart sätt och att jag gör det bästa i alla lägen. Min räddning är att jag har familj, grannar och nära vänner som känner mig privat. De påminner mig om vem jag är och månar om det som är mig.
Om jag gömde mig bland andra skulle jag känna mig ensam.

Comments